söndagen den 20:e april 2014

Påsklunch i växthuset och nya påskköttbullar


Igår åt vi en väldigt god påsklunch i syrrans växthus. Via sina hönskontakter hade syrran fått tag i byägg av alla möjliga färger. Jag valde ett blågrönt, extra stort, J fick ett grönt och min mamma hade paxat det som var ljusbrunt med småprickigt mönster i mörkare brunt. Ägg från hönor som får gå fritt och plocka mask får knallgul gula och smakar otroligt gott.

Vi hade flera sorters sill, varav dyr-ICAs egengjorda Brantevikssill var godast. Min egen klassiska inläggningslag var god, men jag kommer aldrig mer att köpa 5-minutersstill, fy vilken sladdrig konsistens!

Jag hade gravat lax, J hade gjort egen gravlaxsås och kallrökt lax  med pepparrotcrème fraiche. Vi har förvarat vår egen pepparrot i en påse i kylen i månader. Otroligt hållbar och lika god och stark som när den grävdes upp!

Vi hade tunt hårt tunnbröd, prinskorv och små tyska fläskkorvar med örtig kryddning, skivor av kall lammstek med ramslökssmör, tryffelsalami, sparris med parmesanost, urfina tomater i sallad med mozzarella från Rom (syrran) och riven basilika.


Det mesta på påskbordet finns med tidigare i bloggen, eller så kräver det inga egentliga recept, men jag måste tipsa er om de absolut godaste köttbullarna som J och jag gjort hittills! Att det blir stor skillnad om man maler sin egen färs (eller övertalar affären att fixa helt nymald), det visste vi sedan tidigare, men i våra påskköttbullar blev kryddningen/smaksättningen också helt perfekt, det var nästan så att jag ville äta upp smeten. Soltorkade tomater och örtkryddor, i det här fallet timjan fungerar ju alltid bra till köttfärs och påsköl, eller annan mörkare, lite sötare öl visade sig ta fram smaken av brynt smör på ett väldigt gott sätt.


Påskköttbullar, en stor sats som (kanske) räcker även till några i frysen

400 g fläskkarré (alternativt nymald fläskfärs)
800 g högrev (alternativt nymald oxfärs)
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
1 liten burk soltorkade tomater
1 dl ströbröd
1 dl mjölk
1,5 dl påsköl
1 kruka färsk eller 1 tsk torkad timjan
salt och svartpeppar
rejält med smör att steka i


Blötlägg ströbrödet i mjölk och öl.

Skär köttet i bitar och mal på köttkvarnens fina skiva. Ta upp de soltorkade tomaterna ur oljan och mal även dessa.

Skala och hacka lök och vitlök mycket fint med vass kniv. (Lök blir beskt om den hackas med slö kniv eller körs genom köttkvarn.)

Blanda alla ingredienser till smeten. Krydda! Stek en liten provbiff för att stämma av kryddningen.

Stek köttbullarna i omgångar i smör.

lördagen den 19:e april 2014

Ett måste varje påsk


Ett måste varje påsk är drinken Vildhöna.

Galen, rolig att dricka och god!


Vildhöna

1 dl gin
1 dl vatten
1/2 citron, tvättad
1/2 dl socker
1 ägg
Lägg alla ingredienser i en mixer. Hel citronhalva och helt ägg! Kör tills allt är krossat. Sila upp i glas med is. Dekorera ev med citronskivor.


Igår avnjöt vi Vildhöna vid grillen, där vår ört- och vitlöksmarinerade lammstek låg på långsam indirekt grillning. Hittills har det varit en lite sval påsk här i byn, men idag på påskafton lovar SMHI soligt vårväder när morgondimman lättar.

torsdagen den 17:e april 2014

Skärtorsdag och tips på snygga ägg


Äntligen skärtorsdag!

Vi hade hoppats kunna köpa ägg av alla möjliga färger från hönor här i byn nu till påsk, men de visade sig vara bokade sedan länge. Kul att det blivit superpoppis med lokala ägg från byns sprätthönor, även om vi blev utan den här gången.

Vanliga ekologiska ägg från ICA fick det bli istället. De är ju vita och lämpar sig därför för färgning.

Mitt allra bästa färgningstips som ger marmorerade ägg med bladmönster är att använda sig av lökskal från gul och röd lök, små gröna blad med snygga former och aluminiumfolie.

De gröna bladen fördelas runt ägget, täcks med bitar av lökskal och slutligen fästs det hela genom att äggen sveps in i aluminiumfolie. Sedan kokas äggen som vanligt.

På bilden ser ni mitt frukostägg, årets "testpilot".

Förresten, ni som har trädgård, släng inte äggskalen. De är perfekta att finkrossa och gräva ner runt kalkälskande växter som t ex rosor!


Nu har solen kommit fram, efter en lite grå, blåsig och ruggig morgon här i byn. Idag ska vi fika på underbara Drömkålen som äntligen öppnat och sedan hoppas vi såklart på besök av påskkärringar. Glad påsk på er alla!

onsdagen den 16:e april 2014

Hur koppla ihop internetkaoset?


Bloggar...
Hemsidor (eller heter det internetsajter, numera)...
Olika internetforum...
Facebook...
Olika grupper i Facebook...
Meddelanden som skickas via Facebook...
Projektdatabaser...
Jobbmail...
Privat mail...
Instagram...
Twitter...
SMS...
o s v...
o s v...

Jag struntar i vad de heter men, SUCK, vad rörigt det är! Kan någon kunnig person, pleeese koppla ihop allt detta trassel, där man missar hälften, till ett begripligt och överskådligt gränssnitt? Ett gränssnitt där rätt information går ut till rätt målgrupp och rätt information kommer in till mig. Något som funkar både jobbmässigt och privat. Och där man slipper bli överöst med onödig reklam som tar tid att sortera bort.

Som det är nu känns det mer eller mindre som en slump att bilder eller ord från en själv når rätt målgrupp och att själv bevaka det man vill eller behöver få information om är en hel vetenskap. Och att försöka vara social i allt detta är ju jättesvårt trots att möjligheterna är stora.

Ett exempel från jobbet - Arg kollega: "-men HUR kunde du missa att dead-line är idag, det ligger ju ett protokoll på projektets site på Project Place under XX-projekt/bygghandling/möten/protokoll. Och där står det klart och tydligt under sista rubriken på sidan 11 att inlämning är framflyttad en vecka!"

Ett exempel från privatlivet - Nej, nu bara måste jag slänga dubbletter av mina chiliplantor, ALLA frön grodde i år och fönsterbänkarna håller på att svämma över av för många plantor. Tur till komposten. Tillbaka vid datorn hittar jag flera efterlysningar på folk som vill ha JUST den chilisorten, ett till och med skickat som ett meddelande direkt till mig i ett trädgårdsforum...

Någon flitig hacker därute som dessutom har känsla för ordning och struktur i internetkommunikationsvärlden, ÄR inte detta ett ett perfekt uppdrag för dig???




tisdagen den 15:e april 2014

Ramslökspesto


Jag älskar spagetti carbonara och äter det nästan en gång i veckan. Om jag får välja lagar jag den väldigt enkelt -  al dente-kokt tagliatelle, knaperstekt bacon/skinka/pancetta/rökt sidfläsk, färskriven parmesan, äggula och nymald svartpeppar på toppen.

Pancettan är det godaste och lyxigaste av de olika köttillbehören, men smartast är rökt sidfläsk i tärningar. Till skillnad från bacon brukar man kunna hitta sidfläsk som är rökt på riktigt och inte, som de flesta baconsorter, bara blivit smaksatt med rökarom. En stor fördel är att sidfläskbiten håller länge i kylskåpet. Rätt förvarad i inte alltför tät förpackning (aluminiumfolie är bra) kan den hålla i flera veckor!

Nu kan det ändå bli lite enformigt att äta samma rätt så ofta varför jag är glad att jag kommit på den ultimata säsongsanpassningen - dressa pastan med en härlig ramslökspesto! (Funkar säkert med basilikapesto också, det ska jag göra när ramslökssäsongen är  slut.)


Ramslökspesto, 4 port

1 knippa ramslöksblad, sköljda och grovt skurna
50 g pinjenötter
50 g parmesanost
1 dl olivolja
1 klyfta vitlök
salt och nymald svartpeppar

Mixa ingredienserna och späd med lite vatten om konsistensen blir för tjock.

söndagen den 13:e april 2014

Tillaga sin fiende!


På min tomt här på landet är ogräs ett gissel och värst av dem alla är kirskålen. Den nästlar sig in överallt och när man försöker gräva bort plantorna går rötterna sönder och varje liten minirotbit blir omedelbums en ny planta.

Jag har hört att man ska kunna äta de späda plantorna och det skulle ju göra rensningen lite roligare. Smakprov har tyvärr visat att plantona inte alls är goda. För beska och alldeles för mycket smak av kåda för mina smaklökar. Jag har testat att fritera dem, eftersom detta brukar vara ett knep att komma tillrätta med beska. Var ändå inte nöjd med resultatet. Knapriga, men fortfarande beska.

Min vilda-växter-expert, E på jobbet, har länge tipsat om att laga till de absolut spädaste kirskålsplantona med annat ogräs i en grön vårlig ogräspaj.

Eftersom jag inte alls var övertygad gjorde J och jag ett högst vetenskapligt test. Småpajer tillagades och hälften var fyllda med nässlor + löktravsblad och resten fyllda med hälften kirskålsblad och resten nässlor + löktravsblad.

Sån här typ av paj är god med lite smulad fetaost också, men denna gång ville jag testa de rena smakerna.

Jag var helt övertygad om att kirskålspajerna skulle hämna i komposten, men se, så blev det inte alls. Vi var båda rörande överens och att dessa absolut var de godaste. Det kunde till och med varit större andel kirskål i dem. På något sätt passade det beska, lite kådlika i den här sortens paj och de andra ingredienserna tog kanske också lite udden av det man inte gillar hos kirskål och tog fram dess bästa kulinariska kvalitet.

Härligt, äntligen har jag hittat ett bra användingsområde för min fiende, i alla fall så länge det för sig om späda plantor! Superstort tack, E!


Små ogräspajer, ca 12 st

3 dl vetemjöl
125 g smör
2 msk kallt vatten
lite salt

1/2 l späda kirskålsblad
1/2 l blad av nässelblad och löktravsblad blandat
(1 paket fetaost)
3 ägg
3 dl mjölk
salt och nymalen svartpeppar
2 dl riven lagrad ost

Nyp ihop degen, här på landet vill jag spara disk så jag gör det i en plastpåse. Låt sedan degen vila i kylskåp ca 1 timme.

Skölj ogräset noga, de håriga nässlorna kräver flera vatten. Ta bort grova stjälkar.

Sätt ugnen på 200 grader. Kavla degen mellan två plastfolielager och klä små pajformar. Pricka i botten och förgrädda ca 10 minuter.

Fördela ogräset i småpajerna. Vispa samman ägg och mjölk. Salta och peppra. Häll äggstanningen över pajerna. Toppa med ost. Se till att inga ogräsblad sticker upp, då blir de brända i gräddningen.

Grädda i ugn 20-30 minuter tills äggsmeten stelnat och osten fått fin färg.

lördagen den 12:e april 2014

Skörd och supergoda chips


Den milda vintern har lämnat en hel del plantor levande i mina köksland. Vad bra att jag inte rensade och städade i höstas! Jag kan skörda späda blad till lunchsalladen; olika kålsorter, cikoriasläktingar, krasse, rädisblad och vintersallad. En kruka med violer fick också hjälpa till.

Kålbladen testade jag att förvandla till chips. Nyttigt och verkligen supergott!


Chips på kålblad (t ex grönkål)

Sätt ugnen på 200 grader. Ta bort grova bladnerver och dela bladen i lagom chipsstorlek om de är stora. Sprinkla över olja och gnugga in den så att alla blad blir jämt täckta. Sprid chipsen på ett bakplåtspapper och tillaga i ugn. Det tar ca 7-10 minuter, men passa noga, chipsen bränner lätt när de har torkat. Ta ut, salta och njut!

fredagen den 11:e april 2014

Dagens boktips


Jag har följt odlingsbloggen "Ett år med lotten" där Elin Unnes skriver uppkäftigt, kreativt och framförallt vansinnigt roligt om odling av ätbart!

Rusade därför iväg till bokhandeln när jag förstod att Elin givit ut boken "The secret gardener - dumsnåla tips för nygamla odlare"!

Suverän bok, särskilt som jag nu kan konstatera, en gång för alla att jag äntligen blivit INNE. Min f d töntiga livsstil med stort innehåll av företeelser som varmkompostering, skördande av vilda växter i naturen och egen köksväxtodling samt att locka av skörden dess mest kulinariska kvaliteter har äntligen blivit TRENDIG! Yohoo!

Nyss var det bara äldre pensionerade damer + jag själv som ägnade sig åt detta. Och damerna, inget fel på dem, men de var allra mest intresserade av pelagoner... Nu grönsaksodlas det bland artister, söderhipsters, kockar, tekniknördar och alla möjliga!

Nåväl, Elin Unne är rockjournalisen som blev som besatt av odling när hon fick tillgång till en kolonilott.

Jag känner igen det där med besatt, eftersom jag själv varit fullständigt grönsaksodlarbesatt sedan jag flyttade hemifrån. Eller så var jag det redan innan, men hade inte så stora möjligheter att utöva...

Jag gillar de flesta odlingsböcker, men efter att ha hållit på några år och dessutom lusläst det mesta som skrivits om köksväxtodling, innehåller de flesta "odla-grönsaker-böcker" inte sådär jättemycket nytt.

"The secret gardener" innehåller bra basinformation om växter och hur man anlägger köksväxtland,  men Elin har också, utöver det en kaxig upptäckaranda och ger mig flera nya idéer. Boken är en slags "Linnea planterar", denna älskade biblioteksfavorit från barndomen, men för vuxna. Jag rusade omedelbums ut och satte en kruka över rabarberplantan och skottade upp färsk hästgödsel runt för att få tidig glasrabarber.

Under vintern är de flesta odlare frustrerade. VARFÖR blir det aldrig vår? Elin går lös i skafferiet och groddar alla möjliga och omöjliga frön hon kan hitta. Och så gör hon bivaxljus - smart, sådana är ju helt underbara, miljövänliga och doftar gott!

Jag älskar lite ovanliga växter och att experimentera med sådana. Kul att Elin tipsar om t ex den bildäcksstinkande Epazoten som är oumbärlig till tex-mexmat, endive (som ger skörd på vintern), perennen standkämpe och att odla pak choi-sorter som inte är hybrider och låta dem fröa av sig och självsås!

Boken är indelad i årstider och visst är det så vi odlare lever. Det finns också en del fina stämningsbeskrivningar från olika årstider. Jag svårlängtar till högsommaren när jag läser det här: "Allt i naturen verkar berusat och berusande. På dagarna doftar älggräset så starkt och sött att de blankgröna skalbaggarna som klamrar sig fast vid de nyplockade flockarna ser kalejdoskopiska ut och det kan inte bara vara salicylsyran i bladen som gör att du känner dig avdomnad. På kvällarna verkar växterna så besjälade att du skulle ha blivit mörkrädd om det någonsin blev mörkt och till och med nattljuset är varmt."

Förhoppningsfullheten älskar jag också med boken. Elins saffranskrokus har aldrig blommat och hon har dessutom räknat fram att man behöver en mindre åker för att få fram saffran till lussekattsbaket, men ändå odlar hon den kräsna krokusen.

Några andra citat från boken:

"Du vill inte vara den där kirskålmunken." (om den medeltida munken som lär ha infört kirskål i Sverige.)
"Om du redan vet hur man gör en inbakad fläta kan du också fläta vitlök...har du aldrig haft oturen att lära dig göra inbakade flätor när du var liten: sök på internet efter videoinstruktioner och förbered dig på en lång kväll.
Om grodding: "låt bli linfröna, testa inte ens, bara lita på mig".

Det finns också en del (alldeles för få, om ni frågar mig) recept typ grönkålschips, kimchi och älgörtsaft. Boken avslutas med en mycket bra läslista.

Om ni gillar grönsaksodling är mitt tips - läs bloggen och boken!

torsdagen den 10:e april 2014

Ömsom vatten, ömsom VIN!

Varför skriver jag så sällan om vin? Jag älskar vin, men nu var det länge sedan jag drack något som stack ut och var speciellt.

Och så plötsligt, plötsligt springer jag på VINET igen! DET vinet, eller inte just det vinet, men DEN SMAKEN.

Under en rolig del av studietiden hade jag en kompis som bodde vid Kungsholmstorg. Vi hängde därför ofta på Mamas & Tapas på Sheelegatan. Relativt billiga smårätter passade perfekt för en tunn studentplånbok! Det var rustikt, mörkt, mysigt, stimmigt och nästan alltid fullsatt, men vi hade ju för det mesta möjligheten att kunna komma lite tidigare än kontorsnissarna så vi fick oftast plats. Och att senare kunna knöka in en kompis eller två brukade gå bra.

Husets vin på den tiden, var Montecillo, som då var en riktigt, riktigt bra rioja. Av nostalgiska skäl fortsatte jag att köpa Montecillo på Systembolaget i flera år sedan, men den har verkligen inte varit något att hurra för på länge om jag ska vara uppriktig. Jag har provat några andra riojor, men inte riktigt fastnat för någon.

En sort som jag definitivt aldrig skulle kommit på tanken att köpa var Faustino I Gran Reserva. En så ohyggligt ful flaska (läs Anders beskrivning här) och så det där kitschiga otäcka, irriterande omiljövänliga metallnätet på. Vedervärdigt!


Tro mig, den är ÄNNU fulare i verkligheten

Men efter att ha läst lite rekommendationer gjorde jag tillslut ett undantag. Smög in på bolaget i, tack och lov, otrendiga Rimbo, och försökte obemärkt handla ett exemplar dolt mellan mer snyggdesignade burkar öl till J och min favorit bland äppelmuster, den på Cox Orange. Hem till stugan och hällde upp, med vissa förväntningar, vilket alltid brukar leda till att man blir besviken. Och så var det, genast vid första klunken, som att bli förflyttad i tiden. Denna rioja smakade precis som minnet av den svunna Montecillo och med den alla härligt stimmiga krogkvällar! Precis den där rätta smaken av "ny regnrock" som jag ofta letar efter hos rödvin. Rioja må vara hopplöst ute, men jag älskar den smaken!

Vis av erfarenhet handlade J och jag ytterligare en flaska nu i veckan och fixade tapasmiddag. Helt otroligt vad snabbt och lätt det är att fixa tapas! Vi köpte stark spansk salami och fin serranoskinka samt melon. Några olika oliver fick också följa med och en hård spansk getost. En riktigt bra tapenade, med smak av hemlagat fanns färdig på dyr-Ica. J hittade några kvarglömda Padrone-chilisar i kylen (bara en sån sak..). Han stekte dem i olivolja med salt och vitlök. Samma behandling fick skogschampinjoner och de överströsslades sedan med hackad persilja. Jag kokade het tomatsås och fluffvispade egen majonnäs till aioli. Småpotatisar oljades, saltades och bakades i ugnen. Tomater skars till tomatsallad med hackad lök och vitlök.

Vi hade ett berg av tapasmat, men trots det gick nästan allt åt. Finns det något bättre än att avnjuta gott vin, plocka precis den tapasbit man är sugen på och småprata med sin J, som lockats ut till stugan sådär mitt i veckan?





Godis - kanderade violer


Mina kanderade doftvioler blev riktigt bra! Inte så snygga kanske, men väldigt goda med tydlig violsmak. Det blev lite mycket socker, hade nog varit bra med sånt där extra finkornigt socker som jag har för mig finns. Florsocker testade jag också, men det blev däremot inte bra.


Kanderade violer

2 dl doftviolblommor
1 äggvita
2 dl socker, gärna finkornigt

Häll upp hälften av sockret i en skål (det kommer att bli rätt kladdigt, bättre att köra i två omgångar). Vispa äggvitan med en gaffel så att den blir lite lagom skummig. Doppa några violer i taget i äggvitan. Jag vände dem försiktigt runt med en gaffel, men har man tålamod blir det nog ännu bättre att pensla på äggvita med en mårdhårspensel. Rulla violerna i socker och lägg upp luftigt på bakplåtspapper eller gallren på en torkapparat. Jag torkade i en sådan eftersom vädret och min stuga var fuktiga, men vid fint och torrt väder kan de torkas någon eller ett par dagar i rumstemperatur.

Jag tänker nog använda mitt nya violgodis som dekoration på någon påskdessert om det inte går åt innan dess.

onsdagen den 9:e april 2014

Rent vatten

Vatten från byn till vänster, stadsvatten till höger

Finns det något godare än ett glas iskallt rent vatten? Stockholmsvattnet håller också fullständigt suverän kvalitet. Tack fina vattendrag och Stockholm Vatten för det!

Rent vatten är förutsättningen för allt och ändå är det 780 miljoner människor i världen som inte har tillgång till det.

Jag är såklart inte en av dem, men jag tänker ändå mycket på rent vatten i dessa dagar eftersom sådant saknas i mitt hus på landet. Mycket kraft går åt att fylla dunkar i stan och släpa med sig ut. Det går väl OK de gånger vi tar bilen, men med Dramaten-vagnen på spårvagn, T-bana och buss är det rätt jobbigt.

Jag kan såklart hämta vatten hos bygrannarna, men det bygger på att de råkar vara hemma. Hos en av grannarna kan jag ta vatten i stallet, även om hon inte är hemma - jättesnällt, men som ni ser på bilden är det inte världens klaraste vatten... Tyvärr måste jag erkänna att jag till och med är lite tveksam till att diska i det eftersom det lämnar sådana beläggningar.

Jag har testat att köra det genom Brita-filter, men det tar en evig tid och leder till att vattnet helt tappar smak.

Alltså fortsätter släpandet av dunkar. Ca 15 liter får jag med mig åt gången och det klarar jag mig på eftersom jag blivit expert på att diska vattensnålt. Men detta bygger såklart på att jag kan duscha på kontoret inne i stan.

Att bevara upptappat vatten är inte heller lätt. Även om man förvarar det i kylskåp händer det ganska snabbt något som gör att det inte smakar lika gott längre. Det fungerar dessutom inte bra till te. Jag gjorde ett test med färskt vatten från kran och samma vatten som stått i ren plastflaska i kylskåp ett par dagar. Teet på det sparade vattnet blir inte gott. "Blackare", mer menlös smak och dessutom blir det lätt bara beskt. Jag kan inte förklara vad som egentligen förändras, men något är det. Kaffe tycker jag inte påverkas lika mycket.

Numera dricker jag ett glas utsökt kranvatten i stan med andakt!

tisdagen den 8:e april 2014

Choklad och rödvin???


Ni vet väl att Carl von Linné gav kakaon det latinska namnet Théobrama - gudaspis!

Häromveckan var J och jag på choklad- och vinprovning.

Innan vi gick dit tänkte jag att det måste vara söta viner/starkviner som provas till choklad, men det intressanta var att det visade sig vara "vanliga" röda viner, om än speciellt utvalda och dessutom av olika karaktär, från lättare till tyngre. Om någon hade sagt till mig innan provningen att sådana röda viner kan vara en stor, stor upplevelse i kombination med choklad hade jag nog inte trott att det var sant.

Provningen började med en introduktion om hur choklad framställs. Galet mycket jobb bakom choklad, jag tänker hädanefter äta den med andakt!...och välja sådan som är producerad med vettiga arbetsvillkor för alla som jobbar med att få fram den... Vi fick testa kakaonibs, d v s kakaobönor i små bitar och kakaosmör, som förresten dessutom är en utmärkt hudvårsprodukt t ex för torra händer eller fötter.

Vi provade tre olika sorters fin choklad från Blanxart. De kom från Ghana, Kongo och Peru. Kakaohalten låg runt 70%. Tidigare har jag lärt mig att det verkligen inte bara är hög kakaohalt som gör fin choklad, men det kan nog stämma att de som är godast att äta som mörk choklad ligger på ungefär denna procenthalt.

Om jag vore lite mer insatt i finchokladens härliga värld skulle jag kunna beskriva hur de olika sorterna skilde sig åt, men eftersom jag är en glad novis nöjer jag mig med att säga att alla sorter var fantastiskt goda.

Men detta att kombinera chokladen med de röda vinerna - genialiskt! Vinet smakade inte, som väntat, surare eller bittrare av kombinationen, det blev bara en större och intensivare smakupplevelse, både av vinet men framförallt av chokladen vars smak på ett smått magiskt sätt förvandlades och fördjupades till något ÄNNU godare. Häftigt!

Provningen avslutades med att vi också fick testa några olika smaksatta choklader och sedan en som var tillverkad av vad som brukar kallas "världens godaste kakaoböna" criollo. Mmmm - fantastiskt god choklad.

Jag kommer definitivt att experimentera med finchoklad i kombination med vin framöver.

Här är vinerna som vi testade till chokladen:


Och till sist, men inte minst, STORT TACK till J:s elever som fixat denna upplevelse för oss när J skulle börja plugga!

måndagen den 7:e april 2014

Doftande violer


I helgen har vi målat kökstak. Nu har vi alltså ett helt rått, dammigt ofärdigt kök med ett nytt trägolv (fast det ser man inte för det ligger mjölkpapp på) och ett tjusigt vitt tak. Vi har också en styck inpackad lång, bred specialbeställd rostfri bänk och två stora paket vars innehåll lär vara en röd diskmaskin och en spis.

Ingen mat kunde lagas i detta kök, men vädret var fint så jag begav mig istället ut på jakt efter luktvioler, viola odorata. Blev väldigt snopen när jag anlände till mitt favoritställe och upptäckte att där plötsligt stod ett hus istället...

Turligt nog fanns violerna i massor även på den närbelägna skolgården.

Luktvioler doftar så otroligt, overkligt gott. Violtabletter, barndom och minnen av bitterljuva vårar för länge sedan...När man samlar blommorna i en påse är det snudd på berusande att sticka ner näsan. Jag ville bevara den fantastiska doften och dessutom njuta av den som en smak. Premiärtestade därför att tillverka kanderade violer. De ligger nu på tork och jag kommer att rapportera hur de blev när de är torra.

lördagen den 5:e april 2014

"Här är vårt kylskåp-brunch"


I morse upptäckte jag att vi hade en massa goda råvaror i kylen och liksom lite av varje. Jag fick syn på ett paket prinskorv köpt med någon slags tanke på tillagad frukost och jag tänkte - brunch.

I förra veckan fick vi leverans av en grönsakslåda från Årstiderna och fortarande fanns ett gäng rejäl färsk spenat som behövde ätas upp. Jag tittade på spenatpåsen och drabbades av LÄNGTAN TILL ITALIEN. Jag minns bland annat de där goda grillade mackorna med stekt spenat, mozzarella, tomat och kanske parmaskinka och pinjenötter som jag ätit både i Florens och Rom. Nu hade vi varken mozzarella eller parmaskinka, men väl en god getost och valnötter...

Ett gäng små kvisttomater hade trots sitt fina utseende visat sig vara ganska menlösa i smaken, så dessa passade perfekt att rosta i ugnen.

Några småbitar rökt fisk fick sällskap av citronklyfta, riven färsk pepparrot, smörgåskrasse och späda salladsblad, varav några var egenodlade, "winter greens" som överlevt den kalla säsongen och börjat växa till i vårsolen.

Vi hade inga champinjoner, men lite av den köttigare och faktiskt mer smakrika svampen ostronskivling, även den från Årstiderna. Smörstekt svamp med salt och vitpeppar förgyller vilken brunch som helst.

Ägg fanns också, så att jag kunde få min älskade äggröra.

Det är konstigt, men ofta blir det så himla gott att plocka ihop en måltid utifrån den som finns hemma!


Grillad macka med spenat, getost, valnötter och honung, 2 pers

2 skivor gott bröd, vi tog ett lite grövre lantbröd
1 l färsk spenat (den sjunker ihop extremt mycket vid tillagning)
2 msk smör
salt, svartpeppar, muskotnöt
2 skivor chèvre
1 näve valnötter
1 msk flytande honung

Rosta brödskivorna. Torrosta valnötterna i en järnstekpanna utan fett. Stek spenaten i smör. Krydda med salt, svartpeppar och riven muskotnöt. Fördela den stekta spenaten på brödskivorna. Lägg på getost i skivor. Gratinera under ugnens grillelement tills osten börjar smälta och få fin färg. Strö över nötterna och ringla på honung.



fredagen den 4:e april 2014

Vårsoppa med ramslök



En fin förrättsoppa var det första jag lagade med min nyplockade ramslök. Kyliga dagar är en soppa, typ denna, god varm och om temperaturen blir mer somrig kan soppan med fördel ätas kall.


Ramslökssoppa, 2 pers

2 små milda lökar, t ex schalottenlök
2 salladslökar
1 potatis av mjölig sort
1 msk smör
4 dl god kycklingbuljong
2 msk grädde
10-15 ramslöksblad
salt, svartpeppar och vit balsamvinäger
topping: 4 rädisor (+ ev smörstekt smul från grovt rägbröd)

Skala lök, hacka denna och finskiva salladslöken. Skal potatisen och smär i små bitar.

Fräs allt i smör utan att det tar färg. Späd med buljongen. Koka ca 15 minuter tills allt blir mjukt. Slå i grädde. Grovhacka ramslöken. Häll soppa + ramslök i en mixer och kör tills det gröna är riktigt finfördelat. Späd med vatten till önskad tjocklek. Värm men låt inte soppan koka mer. Smaka av med salt, peppar och lite vinäger för syrans skull.

Toppa med fintärnad rädisa och gärna smörstekt smul av grovt bröd.

torsdagen den 3:e april 2014

Björksav


Har ni testat björksav?

Jag blir nog lite påverkad av att bo här ute i byn. Nosar runt efter alla vårtecken och särskilt sådana som är ät- eller drickbara.

Just nu är det perfekt tid att ta sav från björk. Det var verkligen ännu mycket lättare än jag trott. Bara att borra ett litet hål i en björk (på egen tomt, eller med markägarens tillstånd), stoppa in någon sorts rör och hänga upp en flaska som vätskan kan droppa ner i. Genast börjar saven droppa och det går häpnadsväckande snabbt att fylla en flaska.

Hur är då smaken? Frisk och fräsch, lite vårlig som källvatten med lite sötma och aningen ton av, ja -  björk. Jag blev nöjd, särskilt som det dricksvatten jag har i stugan kommer från plastdunk och är lätt ljummet och avslaget. Sedan ska det ju vara väldigt nyttigt med björksav. För pollenallergiker ska den tydligen även kunna fungera som medicin och minska de allergiska symptomen från björkpollen.

Man kan koka samman björksaven till björksirap. Jag har aldrig testat, men det låter som ett rätt elkrävande långtidsprojekt då 95% av vätskan ska kokas bort. Kanske testar jag en liten mängd ändå. Kanske kan resultatet bli någon slags nordisk motsvarighet till lönnsirap?

Man lär också kunna jäsa björksaven till någon slags alkoholhaltig dryck, men det tänker jag inte göra för jag har testat den svindyra proffsgjorda mousserande Sav-drycken och den var verkligen inte god.

onsdagen den 2:e april 2014

Jag tyckte lite synd om mig själv...

Konstig bild med mobilkameran från grannsätet på bussen innan en tjock (ursäkta) gubbe satte sig där

Jag började jobba vid 5-tiden imorse för en jobbinlämning som jag absolut inte haft någon tid att förbereda tidigare.

Men jag tänkte... att just IDAG kanske jag kan ta en tidigare buss hem så att jag i alla fall får se byn i dagsljus.

Så blev det nu inte... Sen eftermiddag dök ett måste upp. Tyckte synd om mig själv som fick ta sena kvällsbussen. Igen...

Men DÅ är det läge att trösthandla. Jag har haft svår köpofobi sedan flytten. Hur mycket grejor har man inte? Galet för många! Men böcker ÄR ett undantag. Jag har haft span på min idol Rune Kalf-Hansens " Det vilda köket" ett bra tag och vem kan undgå att charmas av hemliga odlaren Elin Unne som nyligen gett ut "The seceret gardener".

Jag önskar att jag kunde ge er recensioner, men uppriktigt sagt var jag helt utmattad och somnade på bussen. Himla tur att jag vaknade just innan min hållplats.

Mer om böckerna kommer alltså.

Och om någon har tips på bra (gamla eller nya) böcker om mat eller odling så är jag väldigt intresserad!

Nu är det GODNATT!

Ramslök, ramslök


Äntligen har den goda primören uppnått plockbar storlek i Stockholmstrakten! Jag har lyckats etablera några få plantor på min tomt. Jag hoppas på att de ska trivas och föröka sig. På t ex Gotland växer ramslöken som hela mattor i trädgårdarna. Jag har kalkat marken under mina plantor och grävt ner en massa krossat äggskal för att försöka efterlikna den Gotländska jordmånen.

I väntan på att den egna ramslöksmattan ska breda ut sig plockar J och jag ramslök på vårt "hemliga ställe", i närheten av varvet där J har sin båt.

Jag har så smått börjat experimentera med den goda primören i maten och hoppas att några alster ska hamna på foto och på bloggen så småningom. Hittills har jag inte lyckats vara hemma när det finns dagsljus att fota i...

För er som inte provat ramslök kan jag berätta att den smakar lite som en väldigt god gräslök fast med vitlökssmak. Eller som en väldigt grön vitlök... När man använder den i maten ska den inte upphettas för mycket eftersom smaken är flyktig. Inget för långkoket alltså.

Ramslöksbladen påminner om liljekonvalj, men ta inte fel, för liljekonvaljen är giftig! Bästa sättet att testa är att bryta ett blad och känna om det doftar starkt och vitlökigt. Ramslökens säsong är kort. Att den kommer redan i slutet av mars är ovanligt, april mer normalt. I maj/juni blommar den med vackra och ätbara blommor och sedan vissnar de ovanjordiska delarna och löken bidar sin tid till nästa vår.

Ni som har ramslöksvana, vad brukar ni använda den goda primören till?

tisdagen den 1:e april 2014

Vegetariskt på grillen


Av någon anledning känner jag ofta för att grilla på måndagar. J har ju flyttat hem till byggkaoset i stan för att bo där i veckan och det känns lite kallt i stugan.  Jag brukar elda en brasa i kaminen och grilla på glöden efter elden.

Måndagsmiddagen är ju vegetarisk så det blir varken kött eller fisk som glödsteks.

Jag har testat lite olika varianter, men det bästa hittills är grillvänliga grön- och rotsaker och svamp, gnisslig halloumiost och minst två goda dipper eller såser. Av Remsan har jag lärt mig att även grönsaker blir goda om man marinerar dem innan grillningen.


Glödgrillad halloumi med tillbehör, cashewdipp och sweet chilisås, 2 pers

1 aubergin
2 morötter
4 små lökar
2 paprikor i olika färger
6 skogschampinjoner
2 potatisar
1 halloumiost

Marinad:
rivet skal och saft från 1/2 citron
1/2 dl olivolja
1 liten knippa persilja, finhackad blad
1 vitlöksklyfta, riven
chiliflakes, salt och peppar

Cashewdipp:
1,5 dl cashewnötter
2 tsk pressad citron
1 vitlöksklyfta
salt och svartpeppar
2 salladslökar, grovhackade
vatten

Sweet chilisås, färdig eller hemgjord

Ansa grönsakerna och skär i ganska stora grillbitar. Potatisen kan få koka ca 10 minuter och löken någon minut för att grilltiden ska bli lite kortare. Skär halloumiosten i skivor. Blanda ingredienserna till marinaden och pensla allt som ska grillas.

Mixa ingredienserna till dippen i hacktillsatsen till mixern och späd med vatten till lämplig konsistens. Smaka av med salt, peppar och ev mer citron.

Grilla grönsaker, rotsaker, svamp och halloumi över glöden. Passa noga. En del saker blir klara fort, medan andra behöver längre tid på grillen.

Servera det grillade med cashewdipp och sweet chilisås. Strö gärna några rostade cashewnötter över rätten för att få det rätta "crunchet".


Jag efterlyser tips på fler vegetariska grillrecept!

måndagen den 31:e mars 2014

Vad händer i KÖKET?





Igår tog vi en tur in till stan för att handla lite byggvaror, titta på kakel och för att jag skulle få lite koll på hur det ser ut i lägenheten.

Som ni kan se på bilderna är det ganska långt kvar tills vi har ett kök... J kämpade på och målade den nya dörren med linoljefärg. Jag tror inte att han tog av sig byxorna för att glädja mig. Det handlade nog om att inte få färg på nya jeansen, men jag blev glad i alla fall.

I blivande köket finns nu byggkoas, men också en ny väggdel, en ny skjutdörr in till arbetsrummet, ett vackert trägolv under mjölkpappen, en massa el dragen och en nyköpt jättelång rostfri diskbänk som fortfarande är inpackad i väntan på montage.

I veckan kommer spis och diskmaskin och så ska J och jag måla taket och grundmåla väggen. Vår snickare håller på att bygga stommarna till bänkar och skåp hemma på sitt snickeri.

Det går alltså framåt om än lite långsamt.

Vi lämnade den mest kaotiska delen av lägenheten och satte oss i den strålande solen på balkongen istället och avnjöt varsin jättegod räkmacka från Lundbergs konditori. Tänka att vi har en balkong där man kan sitta och ha det bra redan i mars!



söndagen den 30:e mars 2014

Gourmetfest med ful fisk



Stenbit eller sjurygg, som den också kallas, är en ful fisk, men oj vilka gourmetupplevelser den kan bjuda på! Och det för en mycket prisvärd peng.

Jag är så glad att P som har skaldjursbilen tipsade om stenbitsrom och rökt stenbit.

Den svart- eller rödfärgade stenbitsrommen som man kan köpa i burkar ger jag inte mycket för. Azofärgämnen är inga roliga kemikalier. Någon skrev att butikernas stenbitsrom känns lika aktuell som 1980-telets vita skinnsoffor och neonrör inomhus... Färsk stenbitsrom som inte är färgad är däremot verkligen jättegott. Stenbitsrommens naturliga färg är det heller inget fel på, lite åt det rosalila hållet. Godaste sättet att servera fiskrom över huvudtaget tycker jag är på smörstekt brödskiva med gräddfil eller smetana och hackad lök.

Sedan ålen blev akut utrotningshotad har jag verkligen saknat rökt ål. Därför blev jag väldigt intresserad när jag fick höra att rökt stenbit påminner om rökt ål.

Konsistensen på den rökta stenbiten var helt underbar och smaken påminner verkligen lite om ål, fast kanske lite mildare. Jag bredde små ljusa brödskivor med smör, la på lite blandade salladsblad, en klick majonnäs, en bit fisk och en liten klyfta citron.

lördagen den 29:e mars 2014

Gårdagens skaldjursfest...


...med bubbel i glasen fastnade inte på bild eftersom mörkret fallit över byn när vi festade loss på pinfärsk krabba direkt från västkusten. Jag gillar min skaldjursbil SÅ mycket! Jag hade också beställt ett kilo krabbklor för lite andra experiment framöver.

Jag måste visa en av klorna, den mest GIGANTISKA krabbklo jag någonsin sett. Jag hade ingen tändsticksask, men ett värmeljus kanske kan fungera bra som jämförelse? Den klon måste ju ha suttit på en riktig monsterkrabba!

Så fort som temperaturen ute i pergolan blir dräglig ska jag bege mig ut och koka skaldjursfond. Det är ett bra utomhusprojekt om man inte vill ha hela huset inpyrt med skaldjursdoft.

En annan idé är att jag ska försöka göra sån där god majonäsig, lite stark krabbröra som man får på sushi. När J och jag delar på en stor sushi är just den biten med krabbröra en som vi nästan slåss om. Någon som har ett recept att dela med sig av?

fredagen den 28:e mars 2014

Godmorgon fredag!

vårblommor i den första solstrimman

Det har varit en solig, men frostkall morgon i byn och nu sitter jag på "busskontoret", buss 639, 7.01-turen från Edsbro med destination Östra station och jag har min dator i högsta hugg i knät. Extremt mycket  och stressigt jobb idag, även om läget nu ser lite bättre ut eftersom jag suttit och jobbat halva natten hemma vid köksbordet. Det är en del av sjukhuset i Västerås som ska byggas om och till...

Men SEDAN är det fredagskväll och jag har beställt skaldjur från västkusten - hel krabba, krabbklor, stenbitsrom och rökt stenbit. Den sistnämnda lär vara lite åt rökt ål-hållet, vilket låter mycket intressant. Allt jag tidigare köpt från skaldjursbilen har varit superbra så jag ser fram emot kvällen! Tanken är att J och jag ska mötas upp någonstans och så åker vi tillsammans upp och "gör fredag" med illrarna.

Jag hoppas på en solig skön helg och att jag ska få en del gjort i stugan och på tomten.

Glad fredag på er alla!

torsdagen den 27:e mars 2014

Lyxa till det med en liten efterrätt


Det är inte ofta vi äter efterrätter. Både J och jag är mer för salt än sött och äter hellre en extra förrätt eller kanske några bitar ost efter maten. Men ibland blir man så sugen på något sött. Den goda vårmiddagen förra helgen avslutades faktiskt med varsin liten, men naggande god efterrätt.

Häromveckan var vi på en chokladprovning (eventuellt mer om den senare) och där fick jag upp ögonen för hur otroligt god kombinationen viol och choklad är. Dessutom råkade jag ha de mest underbara kanderade violer hemma. En len chokladmousse med kanderad viol var ju nästan given!

Den här gången ville jag göra en sådan liten mängd mousse att det bara kändes meckigt att krångla med ägg. Jag utnyttjade ett tips på s k snabbmousse och resultatet blev en mjuk och len, mycket god mousse som passade perfekt att pimpa med krossade kanderade violer.


Snabb, enkel chokladmousse med viol, 2 portioner

1,2 dl vispgrädde
1 tsk muscovadosocker
50 g choklad av finare sort
2 tsk kanderade violer

Värm grädden i en kastrull och smält i chokladen. Ta det försiktigt, grädden får inte koka då kan den inte vispas upp senare. Rör ner sockret. Ställ i kylen över dagen och låt smeten bli riktigt kall. Vispa sedan med elvisp till fast konsistens . Fördela hack av kanderade violer i smeten och häll upp i små spetsglas. Ställ kallt tills de ska serveras. Toppa med kanderade violer och kanske någon levande. Alla violer lär vara ätbara och de är ju verkligen vackra.

onsdagen den 26:e mars 2014

Lyckans kycklingsallad i matlådan


Dagen är grå, det snöblandade regnet vräker ner och jag kom inte iväg förrän med väldigt sena bussen eftersom jag satt och jobbade vid frukostbordet och helt glömde bort tiden. I teorin tar det två timmar mellan landet och jobbet, i praktiken kommer jag sällan under två och en halv. Tur att man oftast får sittplats och kan jobba på bussen! På de olika tunnelbanorna och spårvagnen får man däremot stå inklämd som en packad sill och blir hatad för att man är oförskämd nog att ta med sig en dramaten-vagn i rusningstid.

Idag blir en hektisk dag med en massa inlämningar och jag kommer inte hinna att iväg och skaffa någon lunch. TUR att jag har världens godaste lunch i matlådan! Ni får ursäkta den skeva, snabbt knäppta mobilbilden, men detta är den absolut godaste kycklingsalladen!

Ingredienserna ska vara fräscha grönsaker av högsta kvalitet. Kycklingen ska vara saftig och smakrik och sedan kommer den där underbara currydressingen och gör det hela till gudamat. Jag älskar curry och vill ha min dressing stark. Om du är känslig för starka smaker, ta mindre mängd.


Bästa kycklingsalladen, 2 portioner

1 tillagat ekokycklingbröst, eller motsvarande mängd kött från annan grillad kyckling
2 paprikor i olika färger
10 cm gurka
10 cocktailtomater
1 avokado
2 schalottenlökar
2 vårlökar
1/4 blomkålshuvud
1 msk smakneutral rapsolja
ca 1 msk vanlig curry
ca 1/2 msk extra stark curry (jag hade en påse som J köpt i England)
salt och svartpeppar
1 vitlöksklyfta
lite rödvinsvinäger
2 msk mango chutney
1 dl hemlagad majonäs, och den ska vara vispad så att den blir fluffig
1 1/2 dl avrunnen gräddfil (ställ några timmar i kaffefilter)

Det är bra att börja med dressingen eftersom den gärna får stå i kylen en stund och smaka till sig. Värm olja i en tjockbottnad kastrull. Tillsätt curry och låt den fräsa någon halv minut utan att brännas. Låt svalna helt. Rör ner majonäs och gräddfil. Riv ner vitlöksklyftan, tillsätt mango chutney. Smaka av med salt, peppar och ev lite vinäger.

Tärna kyckling, paprika, gurka och avokado i ganska små tärningar, ca 1,5x1,5 cm. Dela blomkålshuvudet i små buketter. Skiva vårlöken. Skala och hacka löken ganska fint.

Blanda grönsakstärningar och kyckling. Servera med den goda, gula  currysåsen och glöm den gråa dagen och blötsnön.

tisdagen den 25:e mars 2014

Avokado på asiatiska


Avokado tillhör mina verkliga favoriter. Lycka är att dela en perfekt avokado!

Frukten kan ätas till frukost, lunch, mellanmål och middag. Förutom att vara fantastiskt god lär avokado dessutom vara väldigt nyttig. Det enda abret med de gröna "drakäggen" är att de inte kan odlas här i Sverige. Visst kan vi ha en avokadoplanta som prydnadsväxt i köksfönstret, men för att få frukt krävs betydligt varmare breddgrader.

Jag äter gärna avokado precis som den är, med bara lite salt, men ett tips på en asiatisk variant från "Allt om mat" visade sig vara verkligt gott.

Dela avokadon i halvor, ta bort kärnan och skär köttet i rutmönster. Fyll någon knapp tesked japansk soja och några droppar pressad citron i varje halva, klicka på majonäs, strössla över furikake (eller bara lätt rostade sesamfrön) och toppa med klippt koriander.

Furikake är en slags japansk fröströssel som består av rostade sesamfrön, alger och ibland kryddor. René Voltaires variant brukar kunna köpas på välsorterade mataffärer, annars finns det att köpa på nätet eller på asiatiska mataffärer med lite mer japansk inriktning.

måndagen den 24:e mars 2014

Morgonhälsning från byn

 
 

God morgon!

En ny vecka börjar och här i byn tänder vi frukostljus, men konstaterar genom att beundra morgonrodnaden, att denna vecka börjar med SOL! Senare i veckan hotar SMHI med snö, men det tar vi då...

Jag verkligen avskyr att slänga saker. Tyvärr leder detta hamstringsbeteende ibland till negativa konsekvenser, men en sak som jag gillar här på landet är att nästan ALLT ANVÄNDS.

Eftersom det inte finns någon sophämtning så här års blir de soppåsar som måste släpas på bussen till stan väldigt små.

I plastbyttor odlas det, allt organiskt avfall går i komposten, diskvattnet göder och vattnar gräsmattan, tidningar tänder brasor och stearinljusstumparna kan få brinna ut i min kära stumpastake.

Inte så dumt och dessutom känns detta beteende, som jag nästan skämdes lite över för några år sedan, nu plötsligt helt rätt i tiden.


söndagen den 23:e mars 2014

Vårmiddag - varmrökt kyckling, ramslökscrème och rostad potatissallad med primörer



 I fredags kom J hem med en massa lyxiga saker inhandlade på Cajsa Warg. Det var italiensk salami, citroninlagda fiskar (ansjovis?), buffelmozzarella och gigantiska röd-gröna skrynkliga tomater.  En hel del av detta hamnade på våra goda fredagspizzor, men kvar i kylen blev av någon anledning ramslökscrèmen.

Jag ÄLSKAR ramslök och snart tror jag att säsongen är den rätta för att jag ska kunna plocka den själv på mitt hemliga ställe. Tills dess var det inte dumt att avnjuta den i Cajsa Wargs tappning. (Nedan har jag, baserat på innehållsförteckningen, försökt lista ut receptet.)

Det var lördagskväll, vår i luften och J hade just hämtat varmröken från sitt förvar i förrådet i stan. Vi hade en gigantisk färsk kyckling från Hagby gård och inspirerad av ett recept på potatissallad i senaste "Elle Mat och Vin" hade jag köpt ett gäng goda primörer: färskpotatis, små späda lökar och röda knubbiga rädisor med blast. Årets första rosévin hade också inköpts.

När man ska varmröka är det en stor fördel med en rök, men det går också bra att använda en stor klotgrill med lock. Lägg rökspån i blöt. Fyll grillens ena halva med briketter och tänd. När glöden är jämn, lägg blöta rökspån på de glödande kolen och placera det som ska rökas på gallret ovan den del av grillen där det inte är glöd under. Stäng locket. Nedre spjället ska vara ungefär halvöppet och det övre helt öppet. Det tar lite drygt 2 timmar att varmröka en hel, rejält stor kyckling. Ett tips som vi inte själva följde, men som vi definitivt kommer att göra nästa gång är att rimma kycklingen i saltlag något dygn innan den röks.


Varmrökt kyckling, ramslökscrème och rostad potatissallad med primörer, 2 port + massa extra kyckling

1 kyckling
1 liten knippa färsk rosmarin
1 liten knippa färsk timjan
5 vitlöksklyftor
4 msk smör
salt och svartpeppar
rivet skal från 1 citron

8 små färskpotatisar
1 knippa rädisor med blast
3 små späda lökar
smör att steka i
salt och svartpeppar
italiensk salladskrydda
1 tsk dijonsenap
2 msk olivolja
1 msk pressad citron

1 liten knippa ramslök
1/2 gul lök
smör
1 msk vitt vin
1 dl smetana eller crème fraiche
1/2 dl rapsolja
äppelcidervinäger
salt

Hacka rosmarin, timjan och vitlök fint. Riv citronskalet fint. Mosa med smöret. Salta och peppra. Fördela hälften av blandningen under skinnet på kycklingen. Den andra hälften penslas på fågelns utsida (kan behöva smältas lite först).

Tillaga kycklingen i varmröken. Det bästa är att låta filéerna gå till en temperatur av 72 grader. Skära bort dessa och låta resten av fågeln gå tills temperaturen i lårköttet intill benet är ca 80 grader.

Koka de små potatisarna, men låt dem inte bli för mjuka. Skär i halvor. Ansa löken. Ta hand om blasten, skär fint. Låt lökarna koka några minuter. Skölj rädisorna i kallt vatten. Skär sav blasten, men spara den. Halvera rädisorna.

Hetta upp smöret i pannan. Fräs potatis, lök och rädisor tills de får fin färg. Tillsätt rädisblasten sista halva minuten. Blanda med lökblasten. Vispa samman senap, olja och pressad citron. Krydda med salt, svartpeppar och italiensk salladskrydda. Slå dressingen över potatissalladen och blanda runt.

Skala och finhacka löken. Finhacka ramslöksbladen. Fräs den gula löken i smör utan att den tar färg. Tillsätt vin och låt koka in. Ta pannan från värmen och tillsätt ramslök och smetana. Vispa i oljan först droppvis och smaka av med vinäger och salt.

Njut av din favoritdel av kycklingen i tunna skivor med potatissallad och ramslökscrème.


lördagen den 22:e mars 2014

Värmande pumpasoppa i vårsolen


God morgon i vårsolen!

Idag blir det ett exempel på ett litet dilemma för amatörmatbloggaren - eftersläpet. När ljuset äntligen tillåter att maten kan fotograferas har väder och kynne ändrats. Alltså presenterar jag idag soppan som varit min värme och tröst i snökaoset och vinterkylan som dominerat veckan som gått. Nu blev pumpasoppan så god att jag kan garantera att den fungerar bra under mer vårlika förhållanden också.

Sommaren 2013 lyckades jag, roligt nog, odla fram butternutpumpa/vintersquash av sorten "Long de Nice". Ett exemplar sparades i normal rumstemperatur och när jag satte kniven i den för några dagar sedan var den perfekt. Imponerande!

Jag har två favoritrecept på pumpasoppa, DETTA fast med morot och palsternacka utbytt mot pumpa och DETTA.

Men nu ville jag experimentera fram en soppa med andra smaker. Pumpa är ju i sig lite menlöst så den måste kombineras med rätt smakkompisar.

Jag tycker att man använder cider alldeles för sällan i matlagning. Torr cider från Systembolaget med alkoholhalt runt 5% ska det vara.

Sälta och lite rökighet tänkte jag och fastnade för en bit rökt sidfläsk i affären. Det kunde också ha varit bacon om jag hittat någon bra sort. Rökt sidfläsk/bacon passar bra  med rustik rosmarin och sedan tänkte jag små, små äppeltärningar. Och krutonger! Man bara MÅSTE ha frasiga krutonger i soppa!


Värmande pumpasoppa med cider och bacon, 4 port

400 g pumpa eller vintersquash
1 gul lök
1/2 liten purjolök, de vita delarna
100 g rotselleri
1 msk rapsolja
2 vitlöksklyftor
1/2 chilifrukt
2,5 dl torr cider
1 l kraftig kycklingbuljong
1/2 dl vispgrädde
torkad rosmarin, salt och svartpeppar

till servering:
crème fraiche
bacon/rökt sidfläsk, knaperstekt
ljust bröd i tärningar stekt i baconflott eller smör
små tärningar av äpple
klippt krasse

Skär pumpa, lök, purjo och rotselleri i bitar. Drissla över olja och grilla i ugnen 250 grader tills bitarna börjar få lite färg (eller grilla på glöd efter en brasa om du råkar ha det).

Hacka vitlök och chili och fräs i lite olja i en kastrull. Lägg i det grillade. Häll på cider och kycklingbuljong. Koka ca 15 minuter tills allt blivit mjukt. Mixa med stavmixer.

Tillsätt grädde. Koka några minuter till och smaka av med rosmarin, salt och peppar.

Stek bacon och brödkrutonger. Servera soppan med en klick crème fraiche, knaperstekt bacon, krutonger, äppeltärningar och klippt krasse.



onsdagen den 19:e mars 2014

Fröknäcke för stugliv


Jag fick tipset från Tre-tjejer-i-köket-Elin - En knäckemix från Ewalie som lätt skulle ge ett gott, knaprigt och nyttigt fröknäcke.

Knäckemix inhandlades från glutenfri-hyllan på en mer välsorterad mataffär. Själva bakningen var lite meckig. Mixen blandades med vatten och lite olja och fick sedan stå i kylskåpet och svälla över dagen. Sedan breddes den med hjälp av en slickepott ut tunt på två plåtar med bakplåtspapper. Mina plåtar var nog lite för små, ett tips är att det ska vara ett riktigt tunt lager.

Dags för kryddning. På paketet fanns förslag på kanel, chili och jag vet inte allt. Jag ville hålla mitt knäcke ganska neutralt så jag valde att bara strössla flingsalt på. Nästa gång testar jag nog anis/fänkål eller kanske kummin.

Sedan gräddades plåtarna i 15 minuter, togs ut ur ugnen, bakplåtspappret togs bort och knäcket klipptes i bitar. Slutligen in i ugnen igen för färdiggräddning på lägre temperatur. För att grädda två plåtar i en vanlig gammal ugn, utan varmluftsfunktion, tog detta sin lilla tid.

Men resultatet blev väldigt gott. Underbar konsistens och god smak. Bra att äta bara som de var, som en  nyttig ersättning till chips, men också gott med pålägg, t ex smakrik hårdost eller mögelost. Kan tänka mig att de också kan vara perfekta att dippa i  någon röra, men om jag ska göra det måste jag baka en ny omgång för den första är snart uppäten!

Förutom att fröknäckebitarna smakade gott hade de dessutom fördelen att vara mättande på ett annat sätt än vanliga kex eller knäcke. Det, i kombination med nyttigheten är perfekt för mig nu på landet eftersom jag inte alltid orkar laga mig någon middag.

Det enda i mixen som jag är lite tveksam till är solrosfrön. För mina smaklökar är solrosfrön väldigt beskt. De blir bättre som rostade/tillagade, men jag gillar andra frön bättre.

Jag kan därför tänka mig att göra en egen fröknäckeblandning, utan solrosfrön, men kanske med någon typ av hackade nötter eller mandel?